Aluminium på två minuter

Aluminiums densitet är 2,7 g/cm3, ungefär en tredjedel av stålets.

Aluminiumlegeringar har draghållfastheter mellan 70 och 700 MPa. De vanligaste legeringarna för strängpressning: 150–300 MPa.

Till skillnad från de flesta stålsorter blir aluminium inte sprött vid låga temperaturer, i stället ökar hållfastheten. Vid höga temperaturer minskar hållfastheten. Vid kontinuerliga temperaturer över 100°C påverkas hållfastheten i så stor utsträckning att man vid konstruktion måste ta särskild hänsyn till detta.

Aluminium har relativt stor längdutvidgningskoefficient jämfört med andra metaller. I vissa konstruktioner krävs att man tar hänsyn till detta.

Förutom att aluminiumet kan strängpressas kan det valsas och bockas i såväl varmt som kallt tillstånd.

Aluminium är lätt att bearbeta med de flesta bearbetningsmetoder; fräsning, borrning, kapning, stansning, svarvning och bockning. Energiinsatsen vid bearbetning är låg.

Funktioner för fogning byggs ofta in i profilen. Dessutom finns det beprövade metoder för svetsning (smältsvetsning och Friction Stir Welding), limning och tejpning.

Aluminium har mycket god värme- och elledningsförmåga. En aluminiumledare väger ungefär hälften så mycket som en kopparledare med samma överföringskapacitet.

Aluminium har god reflexionsförmåga för såväl synligt ljus som värmestrålning.

Täta lådor av aluminium utestänger eller skärmar av elektromagnetisk strålning effektivt.

När aluminium reagerar med luftens syre bildas ett mycket tunt oxidskikt, endast några hundradels µm (1 µm är 1 tusendels millimeter). Skiktet är tätt och ger ett mycket bra korrosionsskydd. Om oxidskiktet skadas återbildas det spontant.

Vid anodisering ökas oxidskiktets tjocklek – det naturliga korrosionsskyddet förstärks.

Aluminium har mycket god härdighet i neutrala och måttligt sura miljöer. I starkt sura och basiska miljöer är korrosionshastigheten hög.

Aluminium är ett icke-magnetiskt (eg. paramagnetiskt) material.

Aluminium är efter syre och kisel det vanligaste ämnet i jordskorpan och aluminiumföreningar förekommer naturligt i vår föda.